VÅREN ÄR SOM EN ENDA LÅNG FREDAG

2015-04-12 @ 17:55:00
Hej mina tappra läsare! Hoppas allt är bra med er. Det är inte förens våren börjar slå ut i blom som jag tycker det verkligen märks hur fort tiden går. För är det inte sjukt att vi redan trillat in i april månad? Att solen faktiskt börjar värma mot vår tidigare knastriga vinterhud, eller bara en sådan sak som att fötterna inte längre behöver utstå någon bitande och isande kyla. Jag tycker det är galet, men samtidigt helt fantastiskt att den har anlänt, vad som det verkar, på riktigt.
För ganska prick ett år sedan fick jag höra en så himla sann motivering om varför våren skulle vara denne persons favoritårstid - något egentligen så självklart, "för den är som en enda lång fredag", och vem älskar inte fredagar? Sedan dess har jag nästan velat byta ut våren som min favoritårstid istället för sommaren haha.

Sedan vi hördes sist har jag som vanligt mesta dels handskats med lite plugg, men varvat det med middagar med underbara människor, påskfirande och lite promenader när solen gett sig tillkänna. Men igår var jag i alla fall tillsammans med en del vänner på en fest i Bromma. Var riktigt länge sedan jag var på en hemmafest, så det var superkul. Det är ju så trist på det sättet att fylla 18, hemmafesterna blir ungefär lika med noll. Och för mig som inte är något klubbfan egentligen, är det supertrist alltså haha. Jag vill mycket hellre kunna prata och träffa människor än att stå inne på en trång klubb där man inte hör någonting. Vet inte om jag börjar bli gammal? Haha! 

Fina Linnea och jag igår kväll

SEIS COSAS

2015-03-19 @ 14:15:00
Jag har haft en dröm att arbeta med barn och unga som har det svårt, att bli socionom eller kurator. Jag vill känna att jag är ett stöd, att jag kan vara någon att prata med om saker man inte ens har vågat berätta för sin bästa vän eller syster. Det skulle kännas så fantastiskt att få känna att man kanske faktiskt kan hjälpa till. Det gör nämligen så ont i mig att veta att det finns så himla många unga som gråter sig själv till sömns om kvällarna, eller som har ont i magen varje dag av en ständig oro. 
 
Om det är något socialt medie jag använder flitigt så är det snapchat. Kom häromdagen upp till 100 000 poäng, vet inte om det kanske bara är väldigt sorgligt haha? Men jag tycker det är så himla kul sätt att hålla kontakt med sina vänner på, så det blir en del snaps om dagen hehe.
 
Har blandade känslor inför studenten. Det känns som en dag som många förknippar med frihet och glädje. Frihet kan jag visserligen hålla med om, men jag tycker det känns väldigt sorgligt och ångestfyllt. Jag har inte bestämt mig än vad jag vill plugga till, även om jag har mina funderingar, och är ärligt talat lite rädd. Det känns så overkligt att det faktiskt snart är min tur att springa ut i vit klänning och studentmössa. 
 
Jag är så fullkomligt emot rökning. Tror jag nämnt det förut. Men jag kan verkligen inte förstå hur man frivilligt vill betala för att få in giftig rök i lungorna? Finns ju verkligen ingenting positivt med det. Citerar min kära pappa som alltid sagt "det bästa sättet att sluta röka är att aldrig börja". 
 
Liksom som jag är emot rökning, så är jag emot solarium. Vi lever i Sverige, vem är inte lite blek under vinterhalvåret, alltså egentligen? Samma sak här, vem vill betala för något så pass skadligt som solarium i längden kan bli? I don't understand.
 
Riskakor. Allt jag säger är riskakor. Är det inte bland det godaste melliset någonsin?! Min favvo är med ostsmak, gärna med en ostskiva eller pepparsalami på (ja, jag vet, det låter inte så gott haha, men det är gott i promise).



17 MARS

2015-03-17 @ 21:18:39
Hej! Gick upp runt halv tio imorse och bakade scones som jag sedan åt framför teven. Väldigt bra och mysig start på dagen. Sedan åkte jag till skolan för att ha två lektioner. Sista lektionen var bild, vilket jag alltid tycker är kul. Just nu håller vi på att rita upp ett rum, rätt svårt men samtidigt väldigt kul! 
En rätt usel bild på min outfit idag. Gillar i alla fall mina vida svarta byxor från gina tricot väldigt mycket, så sköna!

14 MARS

2015-03-14 @ 12:42:00
Hej hörrni! Kommer ni ihåg att jag skrev i förra inlägget att jag kände mig sjuk? - och det var jag minsann, har varit sjuk sedan dess. Med andra ord inte speciellt kul alls. Har stått i lägenhetens fönster och längtat ut så himla mycket till våren som har vaknat till liv efter en lång tids dvala, men jag hoppas verkligen att våren är här för att stanna nu. 
Jag är ännu inte helt frisk, så jag ska försöka ta det så lugnt jag kan nu i helgen. Men ikväll ska jag i alla fall träffa Sasha efter en alldeles för lång tid, men det får bli en lugn kväll för oss. Måste även försöka få undan lite plugg i helgen - bland annat komma på en 60-tals design till en stol, men även äntligen få skriva avslutet på mitt gymnasiearbete.
Tror inte jag har berättat för er vad mitt gymnasiearbete handlar om - skriver en analys om psykisk ohälsa, ett ämne som jag tycker är väldigt intressant, men även ett ämne som jag så gärna skulle vilja lyftes upp mer än vad det faktiskt gör i dagens samhälle. Det är så fruktansvärt att det finns så många människor som mår psykisk dåligt, men som inte får den hjälp dem behöver p.g.a. ämnets tabu och samhällets i många fall bristande resurser. Eller bara det faktum att det finns ett mörkertal som inte själva vill acceptera, eller inte blir accepterade, över att de har en psykisk ohälsa. Men det är ju inte konstigare och mindre ovanligt än att man kanske exempelvis drabbas av migrän, men ändå så ska det råda en viss skam över att man inte mår bra psykiskt? Det är så fruktansvärt. Fruktansvärt att man i vissa fall ska behöva tacklas med något sådant ensam, när allt man behöver är stöd, bara för att dagens samhälle i många fall inte är villigt att acceptera?


LÖRDAG

2015-02-21 @ 13:10:58
Jag fick sportlov redan i onsdags i princip, har bara haft ett fåtal lektioner, vilket känns ovanligt innan lov. Så skönt! 
Vaknade i torsdags av att Sasha frågade om jag kunde vara i stan om en timme för att äta lunch med honom på hans lunchrast, så fick flyga ur sängen och rusa iväg in till stan. Vi åt på Texas Longhorn, och som den hamburgarfanatiker jag är så var jag nöjd haha. Sen åkte jag hem emellan innan jag sedan mötte upp honom igen efter hans jobb och gick och handlade mat. Därefter mötte jag upp min syster för att fixa nytt pass och middag på fridays. 

I fredags vaknade jag upp, lagom till lovets start, och mådde inte något vidare alls.. Så idag ligger jag lite nedstämt i sängen eftersom jag var tvungen att ställa in dagens planer som jag hade sett fram emot väldigt mycket. Hoppas ni mår bättre än mig! 

ENSAMVARGARNAS PARADIS

2015-02-15 @ 19:19:00

Trillade över en gammal text jag skrivit om Glommen, och det fick mig att sakna sommaren så himla mycket.

 

Glommen, den lilla fiskebyn på västkusten, påminner om en bortglömd ö någonstans i paradiset.För det är precis vad det är, ett paradis som liknar himlen. Ett ställe fyllt med frid, en plats som är utplånat på allt oväsentligt.

 

Detta ställe är det mest tysta ett par öron någonsin får uppleva, och äger den mest renande effekten som finns att få för kroppen. Det enda som kan tyckas höras är kluckandet från de övergivna fiskebåtarna i hamnen, eller kanske fiskmåsarnas hesa skrik på hustaken. Den ständiga lukten av havstång mister sin doftande existens i denna dominerande oas - efter en tid är den som en del av denna fantastiska gömma. 

De små idylliska sommarstugorna med vita husknutar ligger glest mellan varandra. Dess trädgårdar är antingen fullkomligt igenvuxna eller ser ut att vara klippta med en nagelsax, precis som att det är det enda man kan sysselsätta sig med här. 

Att gå längs den så kallade huvudvägen är som att gå på rofylldhetens egen väg. Jag kan utan problem gå mitt i vägen utan att behöva oroa mig för att vända huvudet efter eventuella fordon. Jag får känslan av att vilja ta av mig mina skor, att låta mina tår få kittlas av ogräset som växer vilt i marken - ingen skulle ändå aldrig någonsin märka mina fötters nakenhet. 

Det är ingen lögn att denna plats är som utrotad på allt form av mänskligt liv - det går omöjligen att missa. Jag har ingen att fråga om vägen eller dela mina tankar med. Men tro det eller ej, så finns det några tappra invånare kvar, även om de knappt synts till. 

Jag ser en äldre man sitta längst ut på piren med ett fiskespö i handen. Det ser ut som en sådan där målning i akvarell, där en dyster fiskare hoppas på att få napp i sin ensamhet, medan han kanske grubblar om han ska äta pyttipanna eller blodpudding till middag. Jag fylls av en enorm sorgsenhet samtidigt som jag blir lockad av att gå fram och prata med den här mannen.

  Jag frågar honom om Glommen, om han bor här och om det alltid är så ensamt. Man märker att han är en sådan man som väljer sina ord noga. ”Ja, jag bor här, och det är alltid tomt på folk” muttrade han.

”Varför väljer man att bo på ett ställe utan liv och rörelse?” frågar jag, och möts av en tung suck ”Du förstår visst inte”.  

Förnärmat börjar jag fundera på vad han menar. Jag reser mig från min nuvarande plats på piren och tittar, jag blickar ut över hamnen, på fiskebåtarna som snart ska ut för natten och på måsarnas gemensamma dans i den torra och salta luften.
Jag lyssnar på mannens eviga vevande från hans spö varvat med svordomar och på gnisslandet från båtarnas master. Plötsligt förstår jag.

Jag inser att denna by inte är ett ställe för den sällskapssjuka eller för en hel familj – utan detta är ett ställe för ensamvargar. För de som saknar behov av att dela med sig, väsnas eller kanske till och med enstöringar. Den här bortglömda gömman är deras alldeles egna paradis. 

 

9 FEBRUARI

2015-02-09 @ 18:27:17
Och så var det måndag igen. Vaknade upp till att solen trängde genom gardinerna i mitt sovrum och blev helt lycklig. På min väg till skolan kunde jag se hur människor plockat fram sina solglasögon efter månader utan när de skulle promenera, jag såg t.o.m. snö från hustak smälta, jag frös inte! Det där lyckoruset som pulserar i kroppen när dem första vårtecknena dyker upp är verkligen svårslaget. Längtar redan till att få snöra på mig ett par converse, eller bara en sådan simpel sak som att få byta till en kappa istället för att dras med den otympliga dunjackan man har nu. 

Min helg har annars varit rätt lugn. I fredags åt jag och Sasha en sen middag på en jättemysig restaurang i Vasastan som serverade cirkus dem godaste hamburgarna jag någonsin ätit. Sedan tog vi en promis i det då  inte lika vårljumna Stockholm hehe. I lördags läste jag ungefär hela dagen i den bok som ska vara utläst denna veckan, en rätt bra bok men som just nu endast har förknippats med stress för min del haha. Utrensning heter den i alla fall. Kvällen spenderades framför tvn och Melodifestivalen. Skulle inte kalla mig något större fan av det hehe, men det är ändå lite mysigt att titta på med familjen tycker jag. 
Söndagen gick i samma fotspår som dagen innan, alltså mesta dels plugg.
 
Haha, en gammal bild på Sasha och Vendela som jag hittade nu. Över ett år sedan inser jag även nu?!?

JAG BLIR SÅ LEDSEN

2015-02-03 @ 21:55:00
Har ni sett filmen klassåterträffen? Det är en film av konstnären Anna Odell som blev mobbad som barn, där tanken var att det skulle vara ett konstprojekt för att spegla sin egen klassåterträffad, en återträff som hon inte blev bjuden till.
Jag såg filmen på tv för ett par helger sedan, och jag kunde inte undgå att bli så himla frustrerad, arg och ledsen under hela filmens gång. Så frustrerad över hur mänskligheten inte ens verkar ha ett uns av empati. Så arg över hur vuxna människor under en återträff inte ens då verkar ha utvecklat något som kallas sympati. Och så ledsen över hur man kan tysta en annan människas röst, som att den inte är värd att få sin talan hörd. 
Med rynkade ögonbryn satt jag framför teverutan, och det enda jag kunde tänka på var hur fruktansvärt sant det var. Hur sinnessjukt, vedervärdigt och pinsamt det är att det tysta och det blyga barnet ska framstås som konstig? Det är väl inte underligt att ett barn blir tyst om ingen verkar finna någon uppskattning i dess existens? Och att detta barn senare blir spottad på, får sitta ensam i matsalen, får höra att det är fult och borde gå hem och ta livet av sig? Jag blir så ledsen att jag inte ens vet hur jag ska uttrycka mig. 

Det räcker inte med att utse två "friendsare" i varje klass eller att måla någon dum jävla sol på en skolgård där ensamma ska ställa sig, för hur många som redan är svaga har modet att ställa sig i en ring för att skylta ännu mer med att "hej jag är ensam"? Det ger bara övriga barn ytterligare möjligheter för att ha något att reta sig på.

Jag blir så ledsen. Att det finns vuxna människor som sedan barnsben ännu inte fortstått hur ord och handlingar kan väga lika tungt, hur elaka ord har en förmåga att ettra sig fast, för att till sist bryta ner en likt en trotsig parasit. Att berätta att man känner sig mobbad, utanför - att inte känna att man är något värt, är dessutom tabubelagt. Att man mår dåligt psykiskt, ska man alltså helst inte prata om. Hör ni hur fruktansvärt det låter? När man som mest behöver prata med någon, någon som förstår, då ska man inte prata om det?

Jag önskar verkligen att man i tidig ålder kan lära de barn som fäller elaka kommentarer, att förstå. Förstå vikten av att säga hej, att fråga hur mår du, att le och våga bjuda in alla till att vara med. Det är så himla viktigt, för ingen förtjänar att må dåligt.
 

3 FEBRUARI

2015-02-03 @ 21:32:55
Det är vecka 6, vilket betyder projektvecka på min skola. En vecka då vi har fått i uppdrag att göra en film om en stadsdel, och som dessutom sker mycket under eget ansvar. Min grupp är i princip redan klara, vi har bara lite småfix kvar, så den kommande veckan ser rätt lugn ut. Dessvärre måste jag försöka bli klar med stora delar av mitt gymnasiearbete, samt läsa ut en bok, så det ska jag huvudsakligen sysselsätta mig med. 

I helgen fyllde min fina kusin Madeleine 24 år, så det firades hemma hos min moster under fredagen med en supergod pasta och kycklinggryta till middag. Skulle egentligen varit med Sasha under lördagen, men tyvärr blev han sjuk. Så istället gick jag till en bar på S:t Eriksplan tillsammans med Vendela, Wendela och hennes pojkvän. Var supertrevligt! 
 

WEDNESDAY

2015-01-21 @ 13:16:00
Oj vad dagarna går fort, blir nästan rädd. Jag hade ju nyss jullov, och nu går vi in mot dem sista dagarna i januari. Har fyllt mina dagar med skola, lite plugg, jobb och såklart med mina nära och kära. 
Idag har jag turen att börja kl 15.45, eller ja turen och turen, nästan lite segt att släpa sig iväg till skolan så pass sent för endast en lektion. Men jag har istället nu på förmiddagen försökt att skriva lite mer på mitt gymnasiearbete som hela tiden har en tendens att utsätta mig för en ständig stress. 

Ikväll får vi se om jag kanske går ut en sväng tillsammans med lite härliga vänner. Känner mig inte helt kry så kanske får hoppa över det. Men något som är väldigt skönt är att min klass kommer ha ledigt från skolan varje torsdag. Så imorgon ska jag passa på att sova ut och även plugga lite. Sedan ska jag även hämta mina barnvaktsbarn på eftermiddagen vilket alltid är lite mysigt tycker jag! Hoppas ni får en bra dag!
 
 

NÄR 2014 BLEV 2015

2015-01-06 @ 15:13:08
Hej. Och så blev 2014 år 2015. I vanlig ordning känns det, på något sätt, väldigt skönt med en ny start. Firade in tolvslaget tillsammans med Vendela, Olivia och Anna på en fest i Åkersberga tillsammans med lite annat trevligt folk. Innan vi begav oss dit lagade vi tillsammans en god middag hemma hos Anna. 
 
Vad jag annars gjort under dessa tre veckor av ledighet är faktiskt inte särskilt mycket. Har varit sjuk stora delar av lovet, så har fått ta det ganska lugnt. Varit med vänner och familj och firat jul med min fina släkt. Sovit alldeles för länge har jag också gjort. Icke bra.. Gillar inte att sova så länge om dagarna, egentligen haha, men har såklart lyckats trilla in i fel dygnsrytm nu under lovet hehe. Annars har jag hunnit med ett par utgångar i den fruktansvärda kylan som varit... Usch vad kallt det var, glömmer aldrig haha. 
 
Ikväll ska jag träffa Sasha, och sen, inom en snar framtid, får jag ÄNTLIGEN träffa bästabästa Linnea. Fy tusan vad jag saknat den människan när hon varit bortrest.. 
 

14 DECEMBER

2014-12-14 @ 20:06:26
Hej, ni tappra läsare som hänger kvar här trots mitt svek på uppdateringsfronten. Egentligen borde jag inte rabbla upp en massa ursäkter till varför jag inte skrivit, mer än att jag har varit upptagen med att göra allt och ingenting. För det är lite så det har varit, och är. Ibland har jag så mycket plugg och annat för mig att jag sällan hinner sätta mig ner i lugn och ro för att skriva här. Men sedan ibland, är man sådär upptagen med att göra ingenting, och då blir det även då glest på skrivandet. 

Men december har det hunnit bli. Julens månad. Jag som egentligen inte är ett fan av vinter och kyla alls, gillar faktiskt december månad. Det är en så mysig atmosfär, allra mest för all den kärlek som sprids. Ler bara av tanken på alla glada barn och adventsljusstakarna i fönstrena.
Annars har jag de senaste dagarna hunnit med att spontan-gå-ut med en massa fina vänner både i fredags och lördags, klippt mig (cirkus 10 cm kortare känns ovant haha), julhandlat och pluggat. 
Vi hörs om inte allt för länge! 

20.46/

2014-11-24 @ 20:46:00

20 NOVEMBER

2014-11-20 @ 20:41:26
Hej hörrni! Tio dagar sedan jag sist skrev här, icke bra. Har en del i skolan just nu, och det gör mig otroligt stressad. Extra jobbigt blir det när tröttheten och den låga motivationen tenderar att ta över. Turligt nog är det inte speciellt långt kvar till jullovet! 
Annars har jag träffat Saga och Siri som jag inte hade träffat på alldeles för länge, gått på 18-årsfest, träffat Vendela och Linnea osv. Har verkligen världens bästa vänner!! Är så lyckligt lottad!

Sedan har jag även skaffat mig ett barnvaktsjobb som jag är väldigt glad över. Vaktar tre små söta barn ungefär en gång i veckan, så idag efter skolan hämtade jag dem på skolan och dagis. Jättesöta! 

Jag och fina Saga i helgen

GÖTET

2014-11-10 @ 17:44:21
Hej! Igår eftermiddag kom jag hem efter några dagar nere i Göteborg med bästa Vendela! Vi bodde själva i hennes brors lägenhet, och eftersom vi just bodde ensamma resulterade det i en hel del pommesfrites och bea, då ingen av oss kan laga mat typ haha.
Det första vi gjorde när vi kom fram i torsdagseftermiddag var att möta upp Vendelas bror för att få nyckeln till hans lägenhet där vi skulle bo. Så när vi äntligen kom fram till lägenheten slängde vi i princip bara av oss väskorna för att sedan åka tillbaka till hennes brorsas pub där vi hängde i ett par timmar innan vi drog vidare till nästa ställe. På hans skola är det nämligen en pubrunda varje torsdag som börjar redan på eftermiddagen. Vi hade sjukt kul tillsammans med Kalle och hans frändz, dessvärre var jag extremt trött den kvällen då jag hade gått upp kl 06 eftersom jag gick i skolan innan haha.. När klockan var 21 på kvällen var vi båda helt övertygade om att den MINST var typ 01.
Sedan på fredagen var vi hemma hos Vendelas söta mormor som hade lagat jättegod mat, så det var jättemysigt. Senare på kvällen drog vi ut igen, och vi mötte på en hel del roliga människor den kvällen haha. Bland annat tog vi bild med en kille som alla trodde var Håkan Hellström, vilket var sjukt komiskt haha! 
Sedan på lördagen drog vi in till stan och åt lunch på på riktigt världens godaste asiatiska buffé (hette förövrigt woken haha, skrattade vi åt ett tag), de hade alltså ALLT. Och allt var så brutalt gott att våra magar höll på att explodera typ haha. Sedan på kvällen hängde vi med Vendelas bror och hans vänner igen på en pub, vilket var trevlans det med! 

Hade i alla fall så brutalt kul med Vendela, vet inte hur mycket vi har skrattat denna helg hahaha. Allt från med alla härliga göteborgare, till typ åt ingenting haha. 
 
Här är några bilder från helgen som i alla fall ser lite normala ut haha!

RSS 2.0